kissekatts

Igår skulle Jörgen åka till Stockholm. Tidigt skulle han åka. Närmare bestämt strax efter fem, vilket innebar att han skulle upp vid halv fem. Då ville inte jag stiga upp så jag bad honom enträget att inte väcka oss......
Klockan halv fem ringer klockan. Jörgen fumlar lite på knapparna, kommer åt fel knapp och startar klockradion.
Förtvivlat hyssjar han på radion, men utan resultat. Han trycker nu i panik på alla knappar men inget händer. Radion spelar glatt vidare.
Jag hör hur han kastar sig ner på golvet och sliter ut sladden. Även detta resultatlöst då vi har batteribackup.
I detta läget är stackars maken i upplösningstillstånd och muttrar den ena svordomen värre än den andra. Klockradion låter sig inte skrämmas och vägrar fortfarande samarbeta. I ett slutligt försök att lösa problemet sliter han loss klockradion och rusar med håret på ända och galen blick ut ur rummet för att ösa ut eländet genom altandörren ut på trädäcket.
Lugnet härskar åter. Jag hör hur maken går in i duschen och startar vattnet. Då börjar klockan ringa igen.....ute på altanen då alltså.... Nu är det en så'n där klocka där signalen blir starkare och starkare om man ignorerar den.
Jag gör ett tappert försök iallafall och bestämmer mig för att INTE yra ut halvnaken  för att försöka stänga av signalen.
När maken åter träder ut från duschen är signalen tämligen hög. Kan nog mycket väl väcka grannar och så.
Jag vet inte hur han gör, men på något vis lyckas han till slut på stopp på eländet. jag misstänker att han har sålt sin själ till mörka makter i utbyte och går nu och glor misstänksamt på denna apparat som åter pryder sin plats i vårt sovrum.
 Fast nu provisoriskt lagad med brun pakettejp efter flygturen ut på altanen.