Att våga
scoutläger. Hanna hade pratat om detta länge och tyckte det skulle bli jättespännande.
När vi väl kom dit började vi med att titta på alla fina tält och vindskydd. Hanna trivdes och mamma tyckte det var jättebra att komma ut i skogen och så.....
Så berättade Christina att barnen var nere vid sjön och paddlade kanot och flotte. Vi kanske skulle gå dit tyckte hon.
Men Gud så trevligt tyckte mamma. Gå i skogen. Hanna var på och skuttade glatt med.
-Ja, sade kusin Christina, så tänkte vi att Hanna kanske vill prova att åka i kanot.....
Och då i just det ögonblicket visste jag precis hur min syster har känt sig när vi har tyckt att hennes barn ska prova på både det ena och det andra.
Alla hemska bilder av vad som kunde hända Hanna i en kanot på djupt vatten for genom mitt huvud. Jag ville bara skrika NEEEJ och ta henne därifrån. Men så insåg jag i nästa sekund en hel räcka saker.
För det första skulle Christina hellre drunkna själv än låta något hända mitt barn
För det andra var killen som paddlade ruskigt bra på det han gjorde
För det tredje så måste en mamma våga släppa taget och låta ungarna prova sina vingar.
Så hon gjorde det faktiskt. Min stora tjej åkte kanot. Visst hon hade två nappar och hon höll krampaktigt tag i kanotens sidor, men ut på sjön åkte hon och något stoltare än Hanna när hon kom in i land igen får man leta efter.
-Har jag åkt båt idag mamma? Så har hon frågat 100 gånger. Och varje gång har jag sagt
-Ja Hanna, det har du . Du är en stor och modig tjej!
Har Hanna åkt båt idag frågar jag mig själv
-Ja, svarar jag, det har hon. Du är en stor och modig mamma!!
Modig tjej i kanot!
På land igen
Plockar blåbär
Hejpå er! Det var verkligen supermodigt av er båda! Så duktig du var Hanna. Kul att se bilderna. Tycker mig nog se att pappa drar en lättnadens suck när kanotfärden var över(??). Kram på er alla fyra från farmor.
Åh vad duktig du är Hanna.. Din Faster satt själv för första gången i en kanot för ca 4 år sen...
Det är en historia för sig själv som jag gärna berättar för dig någon gång =))
Duktiga Hanna! Och duktiga mamma! =)
Tack för de fina orden i min blogg.
kramar om
Hej!
Vad roligt att du har en blogg! Vilken härlig kanottur Hanna verkar ha haft - så modigt gjort av henne (och dig!!!). Hoppas allt är bra med er allihop. Vi har det fint. Jobbar för fullt ett par veckor till, sen är det semester. Ska bli så skönt!
Ha det gott, vi hörs o ses! Kram, Helena
