Ren ljuvlighet
Igår gjorde vi en utflykt till skogen. Vi hade packat fika i ryggsäcken och solen sken
Bakom vårt hus går det en stig in i grönskan. Först kommer man till en myrstack. Myrorna
hade vaknat ur vinterdvalan och kilade omkring. Vi tittade på dem och funderade på vad olika myror höll på med.
Så fortsatte vi stigen fram. Vi kom till en äng med vitsippor och mina barn kastade sig ner mitt i den vita ljuvligheten och plockade stora buketter. Det doftade vår.
En bit längre fram på stigen finns det ett berg. Stenar har lossnat och bildar små mossövertäckta grottor. Där bor det älvor. Jag berättade om älvorna och vi tittade in i deras hus. Ett halvt hasselnötskal var en skål och alla vitsippor hade älvorna planterat i sin trädgård. Alla älvor var iväg och startade våren så vi såg inte till dem, men Hanna lämnade lite kex och vindruvor i deras hus så att de skulle ha något gott att mumsa på när de kom hem och var trötta.
Solen sken på oss och fåglarna rusade runt i träden. Vi åt smörgås mitt bland alla blommorna och Anton fick en chokladmjölksmustasch.
På vägen hem hittade vi fjädrar som nog kom från en kråka. Vi tittade på dem och diskuterade var fjädrarna hade suttit.
Det var lycka. Att få dela en stund med sina barn är ren lycka.
Att se nyfikenhet och förundran i ett barns ögon gör att man plötsligt inser vidden av meningen med livet. Meningen med livet fanns precis där. Mitt bland vitsipporna.
Jag är så tacksam att jag fick uppleva det.
Bakom vårt hus går det en stig in i grönskan. Först kommer man till en myrstack. Myrorna
hade vaknat ur vinterdvalan och kilade omkring. Vi tittade på dem och funderade på vad olika myror höll på med.
Så fortsatte vi stigen fram. Vi kom till en äng med vitsippor och mina barn kastade sig ner mitt i den vita ljuvligheten och plockade stora buketter. Det doftade vår.
En bit längre fram på stigen finns det ett berg. Stenar har lossnat och bildar små mossövertäckta grottor. Där bor det älvor. Jag berättade om älvorna och vi tittade in i deras hus. Ett halvt hasselnötskal var en skål och alla vitsippor hade älvorna planterat i sin trädgård. Alla älvor var iväg och startade våren så vi såg inte till dem, men Hanna lämnade lite kex och vindruvor i deras hus så att de skulle ha något gott att mumsa på när de kom hem och var trötta.
Solen sken på oss och fåglarna rusade runt i träden. Vi åt smörgås mitt bland alla blommorna och Anton fick en chokladmjölksmustasch.
På vägen hem hittade vi fjädrar som nog kom från en kråka. Vi tittade på dem och diskuterade var fjädrarna hade suttit.
Det var lycka. Att få dela en stund med sina barn är ren lycka.
Att se nyfikenhet och förundran i ett barns ögon gör att man plötsligt inser vidden av meningen med livet. Meningen med livet fanns precis där. Mitt bland vitsipporna.
Jag är så tacksam att jag fick uppleva det.
Kommentarer
Postat av: Liz
Finns inget som slår bilden av två ljuvliga ungar i en vitsippebacke!! Helt underbart!
Kramis på Er...
Liz
Trackback
