Om att packa en ryggsäck
Igår när vi var ute på promenad frågade Hanna vad ordet lokal betydde. Jag förklarade ordet, men började samtidigt fundera på vad man lär och skickar med sina barn. Jag tror nämligen inte att det är en bra lösning att alltid leverera ett svar.
En av de största utmaningarna i mitt yrke är att jag nu i denna stund måste börja packa en ryggsäck till de barn som jag har ansvar för. En ryggsäck full av erfarenheter och redskap som de kommer att behöva om tjugo år. Vad sjutton packar man i en sådan? Hur ska jag kunna veta vad som behövs om tjugo år?
Jag har tänkt mycket kring detta och kommit fram till två saker som jag alltid kommer att stoppa ner.
För det första en känsla av att duga precis som man är. De är väl självklart kan man tycka, men det är en sak att säga till någon att den personen duger och en helt annan att verkligen förmedla den känslan på djupet. Att duga precis som du är betyder att du med alla dina unika egenskaper, goda som dåliga är "good enough". Du måste inte uppnå något, prestera eller leva upp till några förväntningar. Du duger.
Den andra saken jag stoppar ner är en genuin nyfikenhet och redskap att själv kunna ta ansvar för sitt lärande.
Med dessa saker tror jag att man kommer långt i livet. För om jag bara fortsätter att ge alla svar på frågor så lär sig mina barn att bara vara passiva mottagare. Måste man själv erövra sin kunskap lär man sig att tänka kritiskt och vet hur man söker och finner nya svar.
Kommentarer
Trackback
