Vackert

Idag på väg hem passerade jag ett träd. Solen bröt fram och av någon anledning började alla gula löv, inte de andra, glöda i ljuset och det var så oerhört vackert att jag nästan tappade andan. Jag samlar på vackra saker. Skönheten i en droppe vatten eller just den distinkta blåa färgen som en blåklint har fyller något behov hos mig. Jag älskar att titta på vackra saker. En detalj i en målning, min dotter när hon djupt koncentrerad tränar balett framför en spegel, den sensuella skönheten i nacklinjen på en kvinna böjd över sitt arbete, blicken i ett par ögon med samma fantastiska gröna färg som en skogstjärn en solig höstdag.
Jag önskar att jag oftare tillfredsställde mitt skönhetsbehov. Jag vill gå på konstmuseer, lyssna på konserter, titta på balett och måla tavlor. Jag har biovänner, fikavänner och åka på utflykt med ungarna-vänner men jag saknar faktiskt någon som också kan fångas fullständigt av en speciell ton i ett klassiskt musikstycke eller kan sitta en lång, lång stund och bara sjunka in i en vacker målning. Någon som precis förstår vad jag menar när jag säger att ett konstverk är platt eftersom det saknas något litet som retar ögat.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0